På väg

Hej alla,

Nu har vi varit på väg i drygt en vecka och saker och ting börjar så sakta falla på plats. Vi har haft en ganska arbetsintensiv start på vår resa. B.la upptäckte vi dagen efter att vi lämnat Hinsholmskilen att styrbords vatten tank läckte runt inspektionsluckan. Luckan är av plast och av "känt märke" men den har inte tålt rörelserna i ståltanknen som blir när man fyller på vatten. Som tur var hade vi inte kommit längre än till Kungsö!!!! så vi åkte in till Lerkil och fick låna våra snälla vänner
Maria & Mattias bil och köra in till Göteborg och försöka fixa en ny lucka under dagen. -Men nu är vi ju tillbaka i vårat land igen....var Carls kommentar när vi passerade Frölunda torg på väg till Torslanda för att få tillverkat nya luckor i rostfritt. (Ett stort tack till Eliasson & Lund Mekaniska verkstad som stoppade produktionen av delar till Volvo för att sticka imellan med våra luckor.)
Ytterliggare mekande med b.la rigg har tagit tid och att ha hand om 3 barn och driva en båt framåt när vindarna och vädret inte är det bästa är helt klart ett heltidsarbete. Både Gabriela och Gustav har dessutom varit sjuka med hög feber i flera dagar.....
Båten är helt fullpackad med grejor (vi har en mycket liten båt för 5 personer på långfärd) och det tar tid innan de mesta har hammnat där det är praktiskt att komma åt. (Elinore klockade Stefan på 5 minuter för att få fram en burk med kokkosmjölk och då hade han ändå tränat på en tonfiskburk dagen innan.) Slappande med en paraplydrink på stranden i solskenet har känts ganska avlägset än så länge.
Men mycket fungerar bra och över förväntan.
Barnen trivs väldigt bra och är super goa vänner trots (eller kanske på grund av) att vi alla bor på en så liten yta. Gustav har anpassat sig snabbt och gungar med i vågorna när han står i sittbrunnen. Han har inget emot sin lilla säkerhetssele med livlina som alltid är på i sittbrunn och på däck. Han sover gott i förpiken och kör sin normala sov och ät klocka som hemma. Om det gungar mycket när vi seglar tar Gabriela och Carl långa siestor och vilar och sover i sina sjökojer. Denna tid tar dom igen
på kvällen / natten.
I går natt var Carl upp under hela Elinores vakt 22.30-01.30. Sedan sov han under Stefan vakt 0130-0430 och då dök han upp i sittbrunnsluckan igen. - Jag är inte alls trött jag är pigg som en disel...
Sjösjuka har vi varit en del. Gabriela har ritat en konstnärlig "Må pyton lista" med poäng för hur många gånger man spytt under resan. (Stefan leder med 4 ggr, tätt följd av Gabriela med 3 och sedan Elinore och Gustav på delad 3:e plats med vars en gång.)
Nu är vi på väg längs Hollands Nordkust. Vinden är gynnsammt ostlig efter att ha blåst hårt från V-SV sedan vi startade.
Det är varmt och skönt för första gången och alla trivs gott. Autopiloten styr, Elinore tvättar sittbrunnen, Gustav har just sommnat efter maten och Gabriela och Carl har en lek med mycket skratt båda uppflugna i Gabrielas "ovanvåningssjökoj".
Kiel kanalen var riktigt trevlig att åka igenom. Vi hade väntat oss något mer bebyggt med städer och industrier längs med men det är riktigt naturskönt. Kul att titta på alla jättebåtar som passerar väldigt nära.
När vi skulle slussa in i kanalen i Kiel var vi lätt stressade. Vi hade Caledonian kanalens höga slussar i Scottland med mycket linhantering i minnet och tänkte att Kiel kanalen är ju nästan som Panamakanalen så att är gäller det att vara beredd... Vi halade fram dom längsta tamparna vi har och drog dom på avancerade sätt via vinchar och förberedde noga vår speciella planka för att kunna åka med skrovsidan längs skrovliga slussväggar. De gamla paret i motorbåten framför oss i slussen tittade förundrat
på oss. -Hm, hur har dom tänkt att fixa det här tänkte vi och tittade på deras tunna, korta, osjömannamässiga "snören" som dom hade förtöjt sin båt i slussen med. Betala kanalavgift! Javissta ja. Oj, oj nu är det bråttom innan dom börjar slussa. Elinore sprang med raska steg längs med kajen upp i slusstornet. -Ruhe, ruhe sa vakterna och flinade. -Undrar vad ruhe betyder, tänkte Elinore. Tillbaks snabbt till båten. Nu gäller det att vara beredd med linorna. -Ska dom inte börja släppa på vattnet i
slussen snart? Var beredd med linorna! Men.... varför öppnar dom slussportarna redan??? Snacka om att skjuta över målet. I Kiel kanalen åker man bara några decimeter upp (eller var det ner?)och hela anordningen man förtöjer vid åker med vid slussningen. De äldre paret knöt lungt upp sina små snören och gled iväg medan vi trasslade med våra långa linor en lång stund.
Känner vi oss som riktiga långseglare? Nja..det är nog en liten bit kvar.

Ha det bra alla därhemma.

PS Undertiden jag skrev det här så vände vinden till sin vanliga västliga riktning.

Hälsningar
Stefan & Elinore & Gabriela & Carl & Gustav