Välkommen till SY-Bella

Nu har vi kommit hem från vår resa.
Tack alla som följt oss på vägen!


Här kan du läsa om och se bilder från våra förberedelser och vår resa.

Båten vi har är en OE32, koster ritade av Olle Enderlein. Båten heter Bella efter vår dotter Gabriela.
En OE-32 är 9,89 meter lång och 3,18 bred. Långkölad, stabil och tung. Väger > 7 ton med utrustningen som är på. Klassik långfärdsbåt från 70-talet.
Vi har hållt på att meka och utrusta båten för en längre seglats sedan 2001 när vi köpte den.

Nu är planerna att med början i juni segla ner längs Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike. Över Bicaya till Spanien och Portugal. Över Gibraltar till Marocco och sedan Kanarieöarna.
I november över till Tobago sedan vidare längs Venezuela till Cartagena Colombia.
I januari 2009 seglar vi vidare mot San Blas i Panama, längs Nicaraguas kust till Honduras och Rio Dulcce i Guatemala, Beliz, Mexico, Cubas sydkust, Bahamas. I Juni till Bermuda, Azorerna och hem. Barnen och mamma Elinore gör de två Atlantöverfarterna med flyg medan Stefan seglar med bror Tomas och sonen John + någon till?

Vår familj

Mitt foto
Pappa Stefan, Mamma Elinore, Gabriela 6 år, Carl 5 år och Gustav 2 år.

tisdag, augusti 12, 2008

Cascais

Cascais 080811

Nu har vi varit i Portugal i en vecka. Vi kom till Cascais utanför Lissabon i går och möttes av Palle från Norrköping som vi träffade i La Coruña, Han kom i jolle, och pekade ut en bra ankarplats. Nu ligger vi för ankar med 200 m till stranden.

Vi lämnade ett regnigt Camariñas för tre veckor sedan och seglade vidare söderut till Finesterre i rias Altas och sedan till Muros i rias Muros. Båda dessa fiskebyar är mycket fina. Folkliv nära hamnen. Äldre stadsdelar av gamla stenhus med mycket charm. Vi seglade sedan vidare till Islas des Cies, utanför staden Vigo. Öarna är nationalpark och mycket vackra. Vi lade oss för ankar utanför en långsträckt strand. Där låg vi i fyra nätter. Vi badade mycket, gick små promenader på vandringslederna på
ön och bara njöt. Periodvis var det en del folk på stränderna för det gick små personfärjor mellan Vigo och ön men det var bara trevligt med lite andra människor. Tidigt en morgon drog vi upp våra båda ankare (dom är nu alltid två sedan våra draggningar i Corme och Camariñas) och satte kurs mot Vienna do Castelo i Portugal. I marinan där hade dom enligt guideboken tvättmaskin. De spanska hamnarna vi besökt har inte haft några sådana faciliteter och med fem i familjen blir det en del smutstvätt. Elinore
lade en hel dag på att tvätta och kläderna fick torka i solen på båten. Eftersom vi är rätt många personer blir normala göromål lätt hysteriska. 5 personers tvätt efter en månad, på tork i en 32-fots båt ser rätt tokigt ut. Eller när vi handlar mat. Vår jolle blir osannolikt nedlastad med fem personer, 15 kassar mat, en hopfällbar transportkärra, en stroller och så en ryggsäck med lite fika, vatten, solkräm, förstärkningskläder, paket för eventuella blöjbyten osv. Trevligt har vi i alla fall.
När all tvätt torkat stack vi iväg vid 8-tiden på morgonen=supertidigt med våra mått mätt- och gav oss iväg på en dygnssegling. Äntligen lite go "smörsegling". Vi hade stadiga 8 m/s akterifrån. Vi körde skiftgång under natten med 3 timmars vakter. Båten forsar fram och vindrodret styr galant. Det är så mycket mareld i vattnet att det blev ett florocerande sken i skummet efter båten. När Stefan hade sitt nattpass fick han sällskap av en hel flock delfiner som såg ut som lysande torpeder under vattnet.
Magiska ögonblick som man får samla på.
De riktigt korta nätterna vi hade vid resans början i juni är förbi. Nu mörknar det vid 22-tiden och blir inte ljust igen förrän vid sextiden på morgonen. Vi ser nästan ingen trafik av stora fartyg längs Portugals kust men det finns en hel del fiskebåtar. Dessa kräver koncentration på natten. Man ser ett vitt ljus på avstånd. Efter ett bra tag lösgör en fiskebåt ur mörkret och är plötsligt mycket nära. De kan köra i vilken rikning som helst och tvekar inte att köra rakt mot en segelbåt. Ibland byter
de riktning när man försöker väja vilket gör att man måste väja ytterligare. Elinore hade ett par möten som gjorde henne helt torr i munnen och darrig i knäna efteråt. Helläskigt när man är verkar vara ensam om att inte vilja krocka.
Efter 25 timmars segling hade vinden ökat och det kändes lagom att lägga till i Peniche som har Portugals näst största fiskeflotta. Där fanns en 500 år gammal fästning som använts i försvar mot inkräktare och pirater som var trevlig att vandra runt i. Den hade även tjänstgjort som fängelse och senare som flyktingförläggning. I Peniche kryllade det av fiskrestauranger som alla var packade med människor framåt kvällen. Skön stämning med folkliv och musik som strömmar ur små barer. På dagen hittar vi
som vanligt stans lekpark. Gustavs favorit är en karusell som han använder som gåstol medan han puttar runt sina Gabriela och Carl. Efter två nätter i Peniche seglade vi så i går hit till Cascais. Vi hade åter underbar segling med stadig vind akterifrån. Precis den sista biten ökade vinden drastiskt och vi fick reva till minimala segel. Vi gjorde över sex knop på läns med endast en liten lapp av storseglet uppe.

I eftermiddag bjöd vi in Palle på kaffe och kex i sittbrunnen. Efter en stund kom en norsk familj förbi i sin gummijolle. Vi bjöd in dem också. Den norska familjen hade två flickor som genast började leka med Gabriela och Carl. Alla fyra barnen satt nere i båten och spelade memory och ritade. Ett tag försökte de leka kurragömma men den leken är en utmaning att genomföra i vår lilla båt så det var då de började rita i stället. Vi pratade oss igenom en hel eftermiddag och hade det mycket bra. Gustav
har haft det jobbigt med massor av blåsor i munnen och lite på händer och fötter under den senaste veckan (mul och klövsjukan?) men han har börjat piggna till nu och klättrade runt på båten och var på gott humör hela eftermiddagen. Imorgon tar vi lokaltåget till Lissabon där det verkar finnas massor att se.

Hälsningar från
Stefan & Elinore & Gabriela & Carl & Gustav

Inga kommentarer: